Jag håller helt med om att det är en dålig ide att greppa motståndarens svärd om man inte är säker på att kunna vinna striden på det sättet. Förutsatt att man får ett bra grepp på värdet så tror jag inte att risken för att skära sig nämnvärt är särskilt stor, men om man misslyckas får det svåra konsekvenser… Angående slipning på svärd så håller jag med om att den kan vara olika från svärd till svärd men jag tror dessutom att den kan vara olika på samma klinga. Det tycks mig att en klinga bör vara rakbladsvass åtminstone från spetsen till strax innan den första nod punkten och den skulle kunna vara mindre vass där man förväntar sig att greppa sin egen klinga och på nodpunkten som kommer få mycket stryk vid parering och bör göra tillräcklig skada endå.
Finns det inga svärd bevarade i originalskick som kan avgöra vilken vässning som har använts? Även om eggen är slö bör man kunna se om eggvinkeln är densamma över hela klingan.
Alla svärd var optimalt slipade, det berodde bara på vilket syfte man hade. (Jag förstår förstås att det var ”så vassa som möjligt” som åsyftades)