Göteborgs Historiska Fäktskola

Såååå vackert. Jag skulle vilja ha haft en lätt skålslipning på klingan också, bara..

-Engström

Nej, det tror jag inte vi vare sig kan eller vill. Vi håller ju på med ganska väsensskilda saker. Däremot är ju säkerhetsaspekterna av våra respektive kampformer ganska lika, så vi bör kunna referera till deras tillstånd om vi känner ett behov av att söka ett eget..

Vi har ju vår egen ansats till förbund, SHFS.. med åtta (eller är det nio nu?) medlemsföreningar för tillfället och fler på väg. Söker vi ett tillstånd gör vi det väl lämpligen i form av ett gemensamt för hela "förbundet". Vi har ju även diskussioner på gång om SHFS skall försöka bli en sektion under Svenska budo- och kampsportsförbundet.

-Engström

Thomas har ju postat en fin genomgång av kolhalten i olika ståltyper. Problemet är att alla inte är lika professionellt kunniga som han, så när de säger "fjäderstål" på godtycklig sajt är det inte säkert att de verkligen menar samma sak som han.

Och när de säger "kolstål" är det väl ingen som egentligen vet vad de menar. Rent tekniskt är det ju precis som Thomas säger bara blaj; allt stål är kolstål. Annars skulle det inte vara stål. Men å andra sidan, som Anders säger menar väl folk som svänger sig med termen "kolstål" ofta att det är en stållegering som inte har så mycket andra metaller i sig. Ibland kanske de helt enkelt bara vill poängtera att det inte är rostfritt stål. Ibland kan de också mena att det är ett stål med hög kolhalt, som Magnus säger. Termen är rätt poänglös eftersom den inte har någon fast definition. Det enda man egentligen säkert kan säga är att det inte är rostfritt.

Dessutom är det förstås inte bara vilken kolhalt och/eller legering man har som avgör om klingan blir bra för ett visst ändamål, typen av härdning är minst lika viktig. Sen kan man dessutom använda flera typer av stål i samma klinga, ofta då en separat typ för eggen om svärdet är tänkt att kunna slipas. Och så kan man mönstervälla och blanda ståltyper. För att inte tala om att man kan differentialhärda så att olika delar av klingan härdas olika.

Hela "ståltyp"-ämnet är löjligt jobbigt och bör nog egentligen lämnas åt fackmännen. De har problem nog även de. Det verkar inte finnas någon internationell standard (i alla fall ingen som används av alla) utan alla länder har egna beteckningar på olika ståltyper. Ibland kan de inte ens enas inom ett och samma land vilka beteckningar som skall användas. Kolla in den här hemska konverteringstabellen om ni vill få lite rysningar.

-Engström

Tony wrote
funderar på en sån där Medeltida 1½handssvärd 014 C som finns på hemsidan, men blev lite skeptisk eftersom den är mycket billare. och märkte att det är kolstål istället för fjäderstål och jag vet inte vad skillnaden är? verkar väga ruskigt lite också. skulle det va ett jätte dumt val ?
Jag är ju också en sån som väljer lite efter vad som verkar snyggt och sen är jag inte så stark heller.

Vikten är väl ganska normal, 1.2 kg är inget konstigt.. däremot tycker jag det låter som om klingan är ovanligt kort (77 cm). Mitt eget Paul Chen har typ 86 cm klinga och jag tycker personligen det är på gränsen till för kort (även om det funkar).

Det där svärdet har en onödigt spetsig klinga som bör filas rundare (vilket kommer att göra den redan korta klingan ännu kortare). Eggen är väldigt tunn (bara 1mm) vilket gör att det förmodligen lättare får jack (och även ger andra svärd jack). Plus att det ökar risken för skador ju tunnare eggen är. Återigen är mitt Paul Chen lite på gränsen det också, men det har åtminstone 1.5 mm tjock egg.

"Fjäderstål" är en lite luddig term för flera olika typer av relativt rent kolstål, dvs utan så mycket inblandning av legeringsmetaller. Dvs. alla fjäderstål är kolstål, men alla kolstål är inte fjäderstål. Vilket som är "bäst" är svårt att avgöra. Fjäderstål har ofta större benägenhet att rosta.

Men även om de skriver "kolstål" på ett svärd kan det precis lika gärna vara ett stål som kunde kallas "fjäderstål".  

Personliga, subjektiva åsikter följer:

Jag gillar inte greppet på det där svärdet. Rent trä utan läder och en konstig, överdrivet stor förtjockning mot klingan till. Framhjaltet ser kanske lite klent ut. Knappen är direkt ful och troligen alldeles för liten för att ge bra balans. Klingan är ganska ful och verkar lite väl kort. De konstiga små mässingsplupparna vid klingans bas är fula och onödiga. Hela svärdet ger ett klumpigt och obalanserat intryck, och jag är visserligen ingen expert men jag tror inte det är särskilt historiskt korrekt heller. Knapp, framhjalt och klinga är av helt olika typer som jag tvivlar på någonsin suttit tillsammans på ett historiskt svärd.

-Engström

Pax för att åka med i Connys bil :-)

-Engström

Lägger till i den här tråden eftersom vi hittade en svensk leverantör som var billigare: http://www.spqr.se/

Dock med nackdelen att de inte verkar ha någon butik man kan hämta i, så frakten tillkommer ju alltid.

-Engström

Svarta katten har samma Paul Chen-svärd för 1495 kr.  Deras butik ligger i Stockholm om du har vägarna förbi, annars tillkommer förstås frakt. Det är det lägsta priset jag sett i Sverige hittills (och jag skulle bli jätteglad över att bli rättad på den punkten).

Annars finns det många försäljare som har det i USA och England. Troligen kan du komma undan billigare där, men å andra sidan kan det ju vara lättare att ha en svensk leverantör att vända sig till om man får problem med fabrikationsfel eller så.. det är en bedömningsfråga. Själv köpte jag mitt för 89$ från Knivesrus i USA, inklusive frakt blev det ca 1000 kr eftersom jag hade lite tur och slapp tull.

-Engström