Dissning mellan fäktskolor - 1500tals-style

[Andreas Engström]

Haha, måste dela med mig av denna:


Nödvändig bakgrund: författaren är medlem i "Marxbrüder", detta sällskap har ett lejon i sitt vapen och medlemmarna kallar sig gärna lejon. De gillar inte "Federfechter", som har en grip i sitt vapen. OK?


1589-diss följer:

Du edler Lew schwing dein Kraus haar
Nun dir des Greiffen eben war
Der mit seim stoltzen muth und pracht
Die gfreyte Marxbrüdr all voracht
Den soltu für dir hawen nidr
Und zu reissen all sein gefidr
Das ihn sein Gsellen müssn weg tragn
Die wolln wir auch auff die Köpff schlagn


I halvfri översättning (jag gör lite våld på versmåttet):

Ädle lejon svinga här ditt krus du
Tag dig för gripen väl i akt nu
Den som med sitt stolta mod och prakt
inger i alla frejdiga Marxbröder förakt
Den skall du framför dig hugga ner resolut
Och slita alla hans fjädrar ut
Så hans gesäller måste iväg honom bära
Dem vill vi också i skallarna skära



:-)


-Andreas


PS. Kommer från en bok jag inte tidigare hade hört talas om,

PPS. OK, ordet "resolut" la jag bara till för att få till rim :-) Jag är bara människa.

[Andreas Engström]

Hela boken finns för övrigt här:


http://mdz10.bib-bvb.de/~db/0002/bsb00026371/images/index.html\?id=00026371&fip=130.234.91.123&no=16&seite=42


Dissningen är på sidan 42.


-Andreas

[Anders Linnard]

Haha, dags att börja dikta liknande verser om andra grupper.


/A

[Andreas Engström]

Anders Linnard wrote


Haha, dags att börja dikta liknande verser om andra grupper.

Precis, funderade på nåt om att raka Schola Gladiatorias lodjur :-)


-Andreas

[Axel Pettersson]

Folk är folk, då och nu

[Anders Linnard]

Axel Pettersson wrote


Folk är folk, då och nu

Poängen är att somliga är mer folk än andra, fattar du väl!


/A

[Conny Corneliusson]

När vi ändå är inne på förolämpningar. Nedan är ett citat från boken Kampen om Sveriges västra Kust av Bertil Holmström. Boken handlar om krigen med Danmark/Norge och Sverige om Bohuslän och Halland under senare delen av 1600-talet.


Bakgrund: Den norske generalen Gyldenlöve har brutit in längs bohuslän år 1676. Hans mål är Göteborg men han vänder sig först mot Bohus fästning som hålls av svenskarnaunder befälav Harald Stake. En ärrad man i 80-års åldern. Veteran från 30-åriga krigetsom i över 60 år tjänat den svenska kronan i en mängd olika slag.


Gyldenlöve låter en paralmentär överlämna en skriftlig uppmaning till Stake att för allas bästa och undvikande av onödig blodspillan ge upp fästningen. Stakes svar kom att bli ett av Sveriges genom sekler mest dräpande och råbarkade urkund:

   
• "Sittjande skitande fick jag ditt brev.

   
• Ju mera jag läste ju mera det drev.

   
• Jag såg på marken, där fanns inte ett löv.

   
• Ty jag tog ditt papper och tårckad min röv."

Personer som befinner sig i Gyldenlöves närhet när han läser svaret rapporterar att norsken tog "mycket illa vid sig". Slutklämmen kan tilläggas att norrmännen aldrig tog vare sig Bohus fästning eller Göteborg.


//Conny

[Andreas Engström]

Den är också fin, Conny. :-)


Ett annat vackert exempel på svensk diplomati är ju Johan den tredjes brevväxling med Ivan den förskräcklige, där de båda förolämpade varandra å det grövsta, om än inte lika korthugget och lakoniskt som Harald Stake. Exempel (citerat från Alf Henrikssons svenska historia):

Inför denna skrivelse blev kung Johan tydligen alldeles utom sig och skrev ett berömt skällebrev som torde sakna motstycke i vår utrikespolitiska korrespondens genom tiderna: "Wij haffue bekommit thin schriffvellse och ther utaf nu som tillförenne förnummit, hvad oförnuftigt bondactigt högfärd, lögn och föractellse tu bruker emot oss, menn vm wij iche hade hört, att thin fader war storförste vid Rydzlandh, då hade wij wäl hafftt orsak att tage din mening ther aff, at någenn munnck eller bondekar hade warit fader åth tigh, effter thu schriffuer så obeschedkigh, lijke thu hade warit vpfödd ibland bönder eller annet lööst partij, som ingen äre wethe.

Mmen wij förnimme, att thu haffuer satt digh i sinnet, at thu med thin oförnufftt och högferdige ord will förfäre oss, och ther med willt du före krijg mot oss, ändog tu tillförnne wäl haffuer förnummidt, at wij slätt inthet fruchte för thin macht.

Mmen effter titt brev förmäller ähnnu som tillförnne om een stor oförskämd lögn i så motte, att wår salige her fader, then stormectige, högborne furste och herre, her Gustaff, Suergis, Göthes och Wendes framlidne konung, salig och höglåfflig i åminnelse, schulle vara een bonde, smålenningh och iche utaf herre slecte, ther liuger du skenneligh vdi din hals, så offte thu thet säger"

Han upplyser därefter utförligt om Vasarnas anor och släktförhållanden och framhåller att Lindholmen där Gustaf Vasa föddes ligger ingalunda i Småland, "så som tu och andre flere haffue skenneligen dictet oc lugit." Att familjen var mycket fin borde tsaren kunna förstå av det faktum att det ingenstans i kristenheten är sed att välja ringa män till konungar: "Menn vm thet är scheedt i Rydzland tilförenne, då weet tu best bescheed ther vm aff thine rydzsche crönicker. Men thu schriffuer så myckit gäckerij och flärd och haffuer oreenet och besmittet thin munn med så mychin lögn, att han näppeligen någen tijd kan bliffue rheen igen."

-Andreas

[Anders Linnard]

I sann Göteborgsanda måste han ha döpts om till Gyllenröv efter det.


/A