Mats första svärdrecension, av Albions Meyer
http://www.albion-europe.com/shop/the_meyer-p-118.html
Bedömt efter två exemplar från filialen i Danmark.
Vapnet känns mycket lätt, balanserat och smidigt. Den närmre vibrationsnoden ligger bra vid handen och stötbalansen är god. Det svarar direkt och vänder på en femöring. Den flexibilitet som framträder i full sparring märks överhuvudtaget inte vid teknikgenomgångar eller hugg i luften. Från hjaltet känns det som ett skarpt svärd.
Jag hade dock gärna sett bättre stål i tvärset, även om godset är tjockare där. Några små droppar lim har trängt igenom lindningen i kaveln på båda exemplaren.
Igår testades svärden för första gången i GHFS sparring. Vi hade inga stötskydd, så vi bestämde oss för att ta det lugnt. Bristen i vårt resonemang ligger i att Meyern uppenbarligen inte vet hur man tar det lugnt. Med den muskelstyrka man normalt förknippar med långsammare fäktning är svärdet framme en bra stund innan man väntat sig. Lite som att försöka köra lagligt i en Ford Cougar.
När man alltså sparras i full fart upplever jag klingan som något sladdrig, på ett sätt som för tankarna till federfäktning. Man kan fortfarande parera med flatsidan, men håll god marginal – allt bortom Mittel flexar.
Denna något oväntade egenskap avlastar faktiskt stötar. Jag fick en hård och riktigt snygg träff i min oskyddade mage, men har bara ett rött streck att uppvisa. Med gambeson verkar stötstop överflödigt.
Ricasson är beroendeframkallande och räddar fingrarna även när man vinklar hjaltet fel. Eftersom den är utformad som en hoppbacke kan den kasta iväg motståndarens svärd när det slår emot den längs klingan. Detta är egentligen sällan önskvärt, men det har inte ställt till problem för någon teknik jag utfört med vapnet.
Antagligen det bästa sparringverktyg jag använt.
